Jag har svikit så många. Men jag har aldrig lovat någon att jag ska leva ett ärligt liv. Vi är vänner, men bakom din rygg så snackar vi alla bullshit. Vad är det för skit? Det är bara livet. Vi bråkar, vi slåss och vi snackar. Vi snackar, snackar och snackar. Vänskapen tar aldrig slut, men det gör inte bullshiten heller. Föräldrar klandrar oss - men det är inte oss dom ska klandra, det är samhället vi lever i. För vad gör det om hundra år? Tänker vi. Inte ett piss. För om hundra år är vi alla döda, och bortglömda.

---

Vissa tror de är så bra, men när alkoholen flödar så är det enda de vill är att fucka ur. Men det är helt ok. Helt fucking ok. För vi är barn av vår tid. Vi får skit men we are still alive. Och det är väl det som räknas. Att efter allt man går igenom, så står man ändå kvar på sina ben. Vi är unga men redan tunga.

---

Jag älskar känslan av att kunna skylla på att jag bara är barn. Kids får inte skit, för vi är barn. Bara fucking barn! Jag vill inte vakna upp dagen efter och ångra allt man gjort. Jag vill inte vakna upp och tänka "varför?". Jag vill vakna upp och tänka "varför inte?". Känslan när allt går snett, när man faller över kanten. Den är skit. Men känslan när allt går uppåt gör att man glömmer det förgångna. Det är sjukt värt, så sjukt värt att leva att det inte är sant. Jag är bara 14 år, aa visst men har redan så jävla mycket att berätta för mina barn när jag blir äldre.

---

Vi är barn av vår tid. Vi får fucka ur. Old enough to know better but too young to care. Så lets get fucked up! För vad fan är meningen med livet annars? Dagis i tidig ålder, sedan skola hela barndomen och sen jobba tills man dör, när fan ska man leva? På helgerna? Ha! Om det bara räckte.. Ibland känns det som om jag inte riktigt hänger med. Dagar då man bara vill stanna tiden och softa. Men tiden flyr från oss. Och jag antar att vi bara får springa med den.

---

Kanske snackar jag bara bullshit - eller så är det faktiskt såhär det är. Jag är trött på att tänka "damn", jag är trött på att tänka "varför?". Så från och med idag är sådana skit ord helt jävla bortrensade från min skalle. Aldrig mera damn och aldrig mera varför! Vi är barn av vår tid och snart så kommer ingen kunna stoppa oss. Det får ni fan ta och skriva upp.